Har Listerine de effekter på munhälsan som den utlovar?

Listerine är en munskölj som består av essentiella oljor och alkohol. Lanseringen på den svenska marknaden påbörjades år 2005 av företaget McNeil Sweden AB, och har sedan dess haft stora framgångar. Produkten har på kort tid fått stor spridning, tack vare den aggressiva marknadsföringen. Många människor använder Listerine i tron om att produkten är lösningen på de flesta munhälsorelaterade problem. Den är ju trots allt ”rena dynamiten mot bakterier”, i alla fall om man ska tro reklamen.

När man sköljer med Listerine uppstår en stark, brännande och uppfriskande känsla i munnen. Vissa människor tycker om när det bränner till, och använder Listerine därför att de tycker om den känslan och tycker att det känns fräscht. Andra människor använder produkten för att de tror att den gör nytta i munnen och de tror att de behöver den. Det är ingen slump att denna föreställning har fått fäste hos människor. Reklamen syftar till att skapa den känslan – en föreställning om att man är sjuk och att man behöver Listerine för att bli fri från sjukdom i munnen (1).

Hur bra är Listerine egentligen?

Stämmer det som reklamen påstår – att Listerine tar bort plack och förebygger karies?
Det finns en hel del vetenskapliga studier som mäter effekterna av Listerine på munhälsan. Dock är en stor del av dessa studier, där majoriteten visar positiva resultat, sponsrade av Johnson & Johnson som tillverkar Listerine. Därför bör man vara försiktig innan slutsatser dras utifrån dessa studier.

Lyckligtvis finns det litteraturstudier, där endast de vetenskapliga artiklar som uppfyller vissa kvalitetskriterier för studieutförandet, har inkluderats. Tyvärr innehåller dessa även artiklar som antingen har sponsrats av Johnson & Johnson, eller så har vissa författare haft andra kopplingar till företaget. Dessutom är det förhållandevis få studier som uppfyller de kvalitetskriterier som krävs för att inkluderas i dessa litteraturstudier. Detta innebär att slutsatserna baseras på ett begränsat antal studier.

Det som framkommer av litteraturstudierna tyder på att Listerine har en betydande plackreducerande effekt då det används som ett komplement till tandborstning. Observera att ordet komplement inte betyder istället för. Produkten har även visat sig signifikant reducera tandköttsinflammation (gingivit) (2,3). Reduktionen av tandköttsinflammation, inte av plack, har visat sig vara jämförbar med klorhexidin efter 6 månaders användning, trots att klorhexidin är ett mycket mer effektivt antibakteriellt medel än de essentiella oljor som ingår i Listerine (4).

Nyare oberoende studier visar dock på motsatsen, att Listerine inte har någon signifikant antibakteriell verkan, varken när den används som komplement till tandborstning eller på egen hand (5,6).

Även om Listerine har de bakteriedödande och inflammationshämmande egenskaper som flera studier påstår, kvarstår frågan: när är det befogat att använda Listerine? En frisk person som sköter sin munhygien har ingen nytta av produkten. Tandborstning med fluortandkräm två gånger om dagen, och tandtråd är fullt tillräckligt. Kommer en person som har tandlossning att tjänas av att skölja med Listerine? Svaret är nej. Om Listerine har antibakteriell verkan finns risk att tandköttsinflammationen minskar på ytan, men under tandköttet fortgår inflammationsprocessen. På så sätt skulle Listerine kunna bidra till att maskera symptomen (4). Även om det är så att Listerine har signifikant antibakteriell effekt så tjänas man ändå inte av att använda produkten (6). Så länge som munhygienen inte sköts, kommer Listerine inte att bevara dig frisk i vilket fall som helst.

Tyvärr är det många som använder produkten istället för noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna. Kliniskt märker jag att det kan vara svårt att få dessa personer att bli friska, då de är fast i sin övertygelse att Listerine gör jobbet åt dem.

Listerine innehåller dessutom mycket lite fluor, mellan 0,022% och 0,05% natriumfluorid. Alltså innehåller det i bästa fall lika mycket fluor som munskölj för barn under 6 år. Detta gör att det inte är den bästa kandidaten vid val av extra fluortillskott. Med tanke på att den innehåller mycket mindre fluor än tandkrämen är det bättre att låta bli att skölja med den.

Det finns studier som tyder på att Listerine kan ha god antibakteriell effekt mot bakterier som orsakar karies (7), men dessa studier har inte tillräckligt högt bevisvärde för att säkra slutsatser ska kunna dras.

Den mekaniska rengöringen, tandborstning och tandtråd, är överlägsen jämfört med användning av antibakteriell munskölj. Dels på grund av att man faktiskt avlägsnar plack från tänderna, och dels för att man bibehåller en sund bakterieflora. Antibakteriella medel dödar inte bara de skadliga bakterierna, utan även de goda som vi har nytta av. Dessa medel rubbar alltså balansen i vår normala bakterieflora som finns där för att skydda oss. Antibakteriell munskölj brukar därför endast rekommenderas då det förekommer vissa hinder som försvårar eller hindrar tandborstning (3,4).

Risker

På grund av Listernas höga alkoholhalt och slemhinneirriterande effekter, finns misstankar om att långtidsanvändning skulle kunna innebära risker. Det är svårt att bedöma riskerna med Listerine eftersom de flesta studier inte har pågått längre än 6 månader. Dessa har inte visat några större slemhinneförändringar, förutsatt att man inte har överskridit föreskrifterna; sköljning 2 gånger per dag i 30 sekunder. Överdriven användning har dock visat sig ge symptom (3).

Den höga alkoholhalt och de essentiella oljor som ingår i Listerine, underlättar för andra kemiska substanser att tränga igenom munslemhinnan. En sådan kemisk substans är det cancerframkallande ämnet nitrosonornicotine som finns i tobak. Därför kan tobaksanvändare ha en ökad risk att utveckla munhålecancer vid användning av alkoholhaltiga munsköljmedel och bör därför undvika Listerine (3).

En anledning till att alkohol tillförs Listerne är att det ska göra produkten mer effektiv. Studier tyder dock på att alkoholen spelar en försvinnande liten roll när det gäller att reducera plack (2, 5), vilket innebär att den höga alkoholhalten som tillsätts produkten är obefogad.

För att säkra slutsatser ska kunna dras om risken med Listerine och dess antibakteriella verkan, behövs fler oberoende studier. Dessa bör ha god kvalitet, och ha ett längre tidsspann än 6 månader (7).

Listerine marknadsförs ofta som det bättre alternativet framför munskölj med klorhexidin, som i de flesta fall ger missfärgningar vid långvarig användning. Min, och även kollegors kliniska erfarenhet av patienter som sköljer med Listerine, är att produkten hos vissa personer ger missfärgningar som sitter hårt och även är svåra att få bort. Denna tendens framkommer också i vissa studier (3).

Tycker du om att skölja med Listerine, för att det känns fräscht och du känner att du vill lägga pengar på denna produkt, kan du fortsätta med det. Du bör dock undvika produkten om du har problem som gör den direkt olämplig att använda, till exempel skör munslemhinna. Köper du Listerine för att du tror att den kommer att göra någon större skillnad för munhälsan i positiv riktning, är det bättre att du istället satsar på noggrann tandborstning.

Listerine har marknadsförts på ett sådant sätt att människor tror att de inte behöver borsta tänderna noga, så länge de sköljer med Listerine. Tron på produkten är stark. Jag hoppas att jag har kunnat bidra med tillräcklig information för att du ska kunna fatta ett informerat beslut om Listerine är en produkt som du vill använda. Min rekommendation är att avstå från använda denna produkt.

Har du frågor, tveka inte att ställa dem i kommentarsfältet nedan, eller skicka ett meddelande till mig på kontaktsidan.

Källor:

  1. Dossey L. Listerine’s Long Shadow: Disease Mongering and the Selling of Sickness. Explore (NY). 2006 Sep/Oct; 2(5); 379-85.
  2. Van Leeuwen MPC, Slot DE, Van der Wijden GA. The effect of an essential-oils mouthrinse as campared to a vehicle solution on plaque and gingival inflammation: a systematic review and meta-analysis. Int J Dent Hygiene. 2014; 12: 160-67.
  3. Vlachojannis C, Winsauer H, Chrubasik S. Effectiveness and Safety of a Mouthwash Containing Essential Oil Ingredients. Phythother Res. 2013 May; 27(5): 685-91.
  4. Van Leeuwen MPC, Slot DE, Van der Weijden GA. Essential oils compared to chlorhexidine with respect to plaque and parameters of gingival inflammation: a systematic review. J Periodontol. 2011 Feb; 82(2): 174-94.
  5. Preus HR, Koldsland OC, Aass AM, Sandvik L, Hansen BF. The plaque- and gingivitis-inhibiting capacity of a commercially available essential oil product. A parallel, split-mouth, single blind, randomized, placebo-controlled clinical study. Acta Odontol Scand. 2013 Nov;71(6):1613-9.
  6. Cosyn J, Princen K, Miremadi R, Decat E, Vaneechoutte M, De Bruyn H. A double-blind randomized placebo-controlled study on the clinical and microbial effects of an essential oil mouth rinse used by patients in supportive periodontal care. Int J Dent Hyg. 2013 Feb;11(1):53-61.
  7. Pithon MM, Sant’Anna LI, Baião FC, dos Santos RL, Coquiero Rda S, Maia LC. Assessment of the effectiveness of mouthwashes in reducing cariogenic biofilm in orthodontic patients: a systematic review. J Dent. 2015 Mar;43(3):297-308.